mandag 21. november 2011
fredag 30. september 2011
kvardagspoesi...
himmelen er malt i akvarell
jeg flyter ut til den
en dag skal jeg samle meg sammen
-som en fuglemor samler ungene sine
gjem meg under et teppe
samle meg sammen
som et eple?
jeg flyter ut til den
en dag skal jeg samle meg sammen
-som en fuglemor samler ungene sine
gjem meg under et teppe
samle meg sammen
som et eple?
onsdag 31. august 2011
Æret være livet
Æret være livet,
der lever mig hver dag,
det, som jeg blev givet
ved første åndedrag.
Æret være ånden,
som hviskede mit navn,
tog mig blidt ved hånden
og holdt mig i sin favn.
Helliget den tanke,
der fandt i mig en form,
lod mit hjerte banke
i stille som i storm.
Vær det lys velsignet,
som straks i tanken så
streg og prik, der ligned'
en lille barnetå.
Evig være sangen,
der synger ind i støv
selve solopgangen
og gør af frø et løv.
© Michael von Bülow 2007-2011
der lever mig hver dag,
det, som jeg blev givet
ved første åndedrag.
Æret være ånden,
som hviskede mit navn,
tog mig blidt ved hånden
og holdt mig i sin favn.
Helliget den tanke,
der fandt i mig en form,
lod mit hjerte banke
i stille som i storm.
Vær det lys velsignet,
som straks i tanken så
streg og prik, der ligned'
en lille barnetå.
Evig være sangen,
der synger ind i støv
selve solopgangen
og gør af frø et løv.
© Michael von Bülow 2007-2011
fredag 15. april 2011
Til Erna og alle andre som trenger sånne dikt
JA VISST GöR DET ONT
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.
Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna
och vilja falla.
Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen.
Karin Boye
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.
Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna
och vilja falla.
Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen.
Karin Boye
mandag 28. februar 2011
A prayer for this day
Give me courage to be fully alive today
To embrace this moment with destiny
To choose life, make beauty and risk love
with every thought
in every touch
with every word
in every act
with every breath…
in grateful submission
to the mystery
of being and belonging
to this people
and place
and to
you.
Mark Scandrette
onsdag 23. februar 2011
signe pande..
..er så himla demotivert for jobben sin..
hun har ikke lyst til å sitte å stresse på den teite jobben..
hun har ikke lyst til å sitte å stresse på den teite jobben..
onsdag 9. februar 2011
mandag 7. februar 2011
Jeg har stjålet dette bildet...
....men akk, så vakkert!!
Det er akkurat sånn det er!!
AURORA BOREALIS!
Abonner på:
Innlegg (Atom)